Jag vill börja med det som hände i fredags kväll, runt 20-tiden, här. Jag och en av de tyska volontärerna, Mattias, satt i lugnan ro och åt kvällsmat i San Sebastian, San José. Helt plötsligt börjar allting skaka! Bordet, stolarna, golvet, kylskåpet, fönstrena - allt! Under 1-2 sekunder tittade jag och Mattias chockat på varandra, försökte förstå vad som hände, varpå vi båda sprang mot dörren!
Skalvet var enligt medier i Costa Rica 5,9 på Richterskalan vid sitt epicentrum, ca 5-10 mil från San José, så i staden var det ganska svagt. Det var också över på ungefär 5 sekunder, så jag och Mattias hann inte komma särskilt långt. Resten av kvällen var det enda vi pratade om att vi varit med om en jordbävning - på riktigt! Vi var båda väldigt upphetsade, glada och förundrade över att ha varit med om en sådan upplevelse. Jag ska väl egentligen inte säga att det var coolt, med tanke på de förödande konsekvenser jordbävningar kan ha för de som blir drabbade, men för oss var det bara häftigt - en upplevelse!
Det här blir också ett nytt perspektiv av medierapportering för min del. Jag citerar Sydsvenskan.se och deras artikel angående detta:
"Skalvet skrämde upp invånarna i huvudstaden San José och fick föremål att ramla ned från hyllorna, men orsakade inga allvarliga skador i staden."
Då kan man enkelt tro att effekterna är förödande; bilder från Haiti hoppar upp i huvudet."En del människor flydde ut på gatorna när skalvet inträffade, 4,5 mil från San José."
Ingen vi känner hade föremål som ramlade ned. Jag åkte buss sammanlagt kanske 4 timmar idag och har inte sett en enda skada i staden. Jag vet ingen som är uppskrämd, och jag har inte hört om någon som "flydde ut på gatorna". Folk fortsätter leva sina liv. Det skakade lite. That's it.
Huvudnyheten i Costarikanska medier idag var den demonstration till förmån för Rosa Bandet som var, tillsammans med resultat från gårdagens fotboll.
Hasta luego!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar