Pa ILCOs kontor i San José

Heeeeej!

Nu sitter jag vid en dator pa ILCOs kontor i San José. Hela dagen idag har vi lite introduktion till kyrkan, träffar de som arbetar här (bland annat tre svenskar) och pratar om allt möjligt som har med utbytet att göra.

Fran början! Resan hit gick bra, utan nagra som helst komplikationer. Pa Kastrup i tisdags morse mötte jag upp med Cathrine och Linnea för att tillsammans flyga till London. Allting gick bra, och väl framme i London, genom alla security checks  hittade vi Helena, som flugit fran Arlanda! Därefter flög vi fran London till Miami som jag hela tiden oroat mig för. Vi hade nämligen bara ca 3 h mellan vara flyg, och vi skulle genom alla secutiry, migration, hämta vara vaskor, checka in dem igen och hitta rätt gate. Senast jag skulle genomga denna process tog det över tre timmar.

Det visade sig att min oro varit helt i onödan. Allting gick väldigt enkelt och snabbt, och hux flux var vi pa ett flyg till San José. Vi funderade över hur mycket det hjälpte oss att vi hade vart nordiska utseende och det faktum att det star SWE i vara pass. Troligen väldigt mycket.
Nagonstans här började det ocksa kännas att vi faktiskt var pa väg. Tidigare hade det "bara" varit att flyga, de pratade engelska runt omkring oss och det var ingenting konstigt. Nu däremot addresserades allting först pa spanska, och därefter pa engelska.

Under flygningen tror jag att vi alla sov atminstone nagon timme. Vi kom fram i San José lokal tid 21.30, men i vara huvuden var klockan halv sex pa morgonen. Vi hade färdats i ca 20h.

Det gick enkelt genom alla kontroller i San José ocksa, och när vi hyfsat förvirrade gick ut fran flygplatsen ser vi tva personer vinka till oss och ga mot oss. Den förste av dem sag väldigt europeisk ut och när vi kommer närmare hälsar han oss glatt pa svenska "Välkomna till Centralamerika!".

Ungefär där nagonstans insag jag att jag faktiskt var i just centralamerika och hur häftigt det var!

Det visar sig i alla fall att det var Anders, utsänd medarbetare för svenska kyrkan, som kom och mötte oss, tillsammans med Erick, var kontaktperson hos ILCO. De var väldigt snälla, trevliga och hjälpsamma. Vi fick tom flaggor av Erick eftersom september manad är den manad da Costa Rica firar sin Nationaldag. Hela manaden är tydligen en fest.Efter nagra dagar kan jag nu intyga att det är flaggor ÖVERALLT. Verkligen överallt.

Den natten, och fram till och med söndag, bor vi pa nagonting som liknar en kursgard vid namn DEI (förkortning för nagonting som betyder nagonting i stil med "Institutet för ekumenisk dialog"). Vi har det hur bra som helst där och Erick tar väl hand om oss.

De senaste tva dagarna har vi varit runt lite inne i San José och Erick har varit med oss nästan hela tiden. Jag vet inte om han börjar tröttna pa oss och vart ständiga fragande hur man säger saker, men jag hoppas inte det eftersom det kommer fortsätta ett bra tag. Spraket är inte sa farligt, och när folk pratar langsamt och tydligt förstar jag faktiskt!

Vi pluggar massa spanska ord hela dagarna, och mer och mer fastnar. Jag hr en känsla av att spraket nog kommer ge med sig. Vi har lyckats kommunicera hur bra som helst med Erick, och han pratar ingenting annat än spanska med oss.

Vi har idag träffat Katarina och Magnus, bada utsända fran svenska kyrkan och har bott i Costa Rica i sex ar och deras spanska är saklart därefter - HELT UNDERBAR!

Jag vet inte hur manga ganger vi har blivit introducerade för olika personer i kyrkan idag, men jag vet att det kommer bli manga, manga fler. Det är lika kul varje gang. Just precis nu blev jag lite avbruten när vi fick träffa en präst i en av de församlingar vi kommer att bo i. Han var nog ungefär 1.50cm lang och det blev saklart väldigt roligt när vi hälsade!

Sammanfattningsvis, allting är superbra (ja, mamma, resan gick bra, inga problem!) och nu maste jag avsluta!

Hasta luego!